Jesper Lissmark

Hej gott folk! Om ni undrar varför mitt privata facebook konto försvann så beror det på att jag raderade det. Jag har dock ett nytt. Så om vi känner varandra och du vill ha kontakt så adda mig på "Jesper Lissmark Hult". Det är bild med dreads 🙂

Mitt bland oss så finns det människor som går nästan samma fotspår som oss själva. Vi ser dom aldrig men dom finns där. Om man har tur så råkar man träffa på dom. Jag hade turen att träffa på Rebecca. Hon är den tredje personen som jag möter under mitt projekt.

Rebecca och jag delade många intressen. Miljöfrågor, relationer, friluftsliv och folkmusik. Vi både hade studerat humanekologi i Lund men inte samtidigt. Så jag var faktiskt lite förvånad över att våra vägar inte hade korsats tidigare.

Hon är en empatisk själ som jobbar som psykolog. Hon berättar att centralt för henne som psykolog är att klienterna får med sig strategier för att själva bära och hantera sina svårigheter bättre. Det synsättet tror jag är väldigt viktigt i andra yrken där man jobbar med människor. Varje dag jag kommer gå till mitt jobb i höst får jag påminna mig själv att det viktigaste är jag ger eleverna rätt verktyg för att kunna stärka sig själva. Jag kan omöjligt göra det åt dom.

Tack Rebecca för mötet. Du får ha de så fint tills våra vägar råka korsas igen.

Fred som jag skrev om för ett par veckor sedan har nu skickat mig till person nummer två, Torbjörn Ludvigsen. Han är den sortens kille jag ville bli när jag var liten. Jag drömde om att bli astronaut eller uppfinnare när jag skulle bli stor. Torbjörn är en uppfinnare! Han utvecklade världens första kabeldrivna 3D-skrivare. Det är en skrivare som hänger i kablar i luften. Sök på “Hangprinter” på youtube så kommer ni se hur denna makalös manick fungerar. Jag skulle beskriva Torbjörn som väldigt givmild. Han tillåter andra att bygga denna manick. Det är ingenting för mig dock. Jag har ju ingen ingenjörs examen annars så hade det varit kul. Torbjörn är från Norge och han kom till Sverige när jag skulle läsa på gymnasiet. Skolan var inte vilken skola som helst. Han fick åka över atlanten med en stor segelbåt. Tre månader per resa var han ute. En riktigt äventyrare var han. En gång så tog han och hans kompis en tur på kajak i Belize. Dom paddlade längs en flod som bara blev smalare och smalare. Det var en del alligatorer där. Det som fick dom att vända var när en alligator blockade floden när han la sig på tvären över floden. Då bestämde dom sig att vända.

Tack Torbjörn för mötet. Lycka till med dina äventyr och projekt 🙂